Utveckla den applicerbara forskningen kring träbyggande – skapa frizoner

Skapa frizoner där vi kan vara innovativa och våga mer inom träbyggandet. Områden där forskningen, näringslivet och byggbranschen tillsammans kan utveckla tekniken för hur vi kan bygga i trä. Det är ett måste för framtidens hållbara samhällen, säger Eva Haraldsson VD på Arkitektbolaget i Växjö.

Hållbarhet har varit den röda tråden under årets Almedalsvecka. Och konstigt vore det väl annars. Det brinner i knutarna om vi ska kunna bromsa den trend av utsläpp som vårt levnadssätt idag bidrar till.

En stor del i en hållbar framtid handlar om hur vi bygger vårt samhälle och våra framtida byggnader. I den frågan ligger även frågan om vilket material vi ska använda när vi bygger och var vi ska bygga.

På Arkitektbolaget har vi lång erfarenhet av träbyggande. Vi är ett av de kontor i Sverige som har längst erfarenhet och som arbetat med flest olika typer av konstruktioner byggda i trä. Intresset och utgångspunkten för klimat och hållbarhet har funnits sedan kontoret startade för 27 år sedanoch därför har trä varit det material vi främst velat arbeta med. För att alla på kontoret ska känna sig inspirerade kring detta har vi infört en träcertifiering där alla medarbetare helt enkelt får tenta av sina kunskaper kring trä som byggmaterial. Allt för att säkra upp att vi som arbetar på Arkitektbolaget ska ligga i framkant när det handlar om att bygga i trä. Och det känns naturligt med tanke på att trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet vi har. Det binder dessutom koldioxid och minskar därmedanvändningen av koldioxid jämfört med alla andra byggmaterial.

Trots det så byggs de flesta större byggnader i stål och betong. Förklaringen till det är att vi har en vana och en historik kring att bygga i betong. Under slutet av 1800-talet blev det förbjudet att bygga högre än två våningar i trä i Sverige på grund av de många stadsbränderna. Detta förbudvarade fram till 1992 (då vi blev medlemmar i EU-då funktionskraven istället för materialet avgjorde hur man fick bygga) och därför finns det ingen forskning gjord under den tiden kring hur vi ska bygga högti trä. Och hantverkskunnandet som funnits dog bort. Medan byggandet i andra material fick chans till att utvecklas, testas och implementeras. När det sedan blev tillåtet igen att bygga större byggnader i trä så låg vi 100 år efter i forskning och tillämpning.

Därför är det nu av största vikt att den applicerbara forskningen får möjlighet att utvecklas och att forskningsbranschen tillsammans med arkitektoch byggbranschen får möjlighet att vara innovativa.

Ett sätt som det skulle kunna tillämpas skulle vara om vi införde så kallade frizoner där vi fick möjligheten till att vara mer experimentella och våga testa nya saker. Där skulle det vara möjligt att göra avsteg från våra regelverk för att kunna pröva något nytt. Det kan vi göra om vi har forskningen som står vid vår sida och följer arbetet över tid. I dessa frizoner borde det också vara en proportionerlig riskfördelning. Tanken med frizoner har det pratats om tidigare. Jag tror att tiden nu är mogen för att vi verkligen provar på det.

Idag är det få som uttalat säger att de vill bygga större byggnader i trä. Det beror ofta på att det fortfarande inte finns några standardiserade väl beprövade lösningar. Mycket måste lösas på nytt för varje projekt. Erfarenheten av lösningarna är begränsade. Vi behöver komma på nya lösningar kring hur vi ska konstruera byggnaden, vilket tar längre tid och innebär ett större risktagande.

Då är det lättare att ta till beprövade material och lösningar som vi kan idag och tryggt kan luta oss tillbaka mot gamla erfarenheter.

Men det är inte hållbart. Vi måste se långsiktigt och bygga hus och samhällen som ska hålla länge, stå länge och blir bättre och bättre för varje år som går.

/Eva Haraldsson, VD Arkitektbolaget